amandaworld

Jag & min syster för några år sen.



Jag har en sådan fin bok, "Systrar" heter den och den handlar om just systrar. Det är ordspråk och dikter i boken och jättefina bilder på systrar, inget mer. Den är jättefin och jag tycker så mycket om att läsa i den, speciellt när jag är som mest arg på min syster. Min syster fick en exakt likadan av mig som en present och på insidan av pärmen skrev jag några personliga ord till henne, för att hon ska veta hur mycket hon betyder trots allt bråk som uppstår mellan oss from time to time.

När jag läser den inser jag vilken otrolig gåva det är att ha en syster som tjej, eller överhuvudtaget ett syskon såklart. Men att vara flicka och få ett syskon av samma kön är något alldeles speciellt. Jag har en lillasyster, hon är inte så liten längre, bara tre år yngre än mig men ändå. Hon är min lillasyster och i mina ögon kommer hon alltid att vara den lilla flickan som hon en gång var. I mina ögon är hon alltid 5 år, och jag är nog i hennes ögon kanske inte mer än 7 - 8 år.

Det är så fint att veta att det finns en annan person i världen som delar samma gener (som inte är ens föräldrar) och som dessutom är av samma kön. När jag gått igenom en massa saker i vissa åldrar så visste jag alltid vad som väntade ungefär tre år senare, nämligen samma sak igen fast för min syster.

Endast vi vet exakt vad som hände under vår barndom. Endast vi har de minnena tillsammans. Vi vet. För tillfället är vår relation kanske inte den bästa för vi har båda varit i revoltåldrar nu ett tag och det är tufft. Det är tufft att inte kunna krama varandra så ofta som vi gjorde när vi var små. Jag älskar henne och jag vet att hon älskar mig tillbaka.

Även om det inte känns som att vi känner varandra ibland så vet jag att det inte är sant för vi känner varandra bättre än någon annan. Mina vänner vet inte allt om mig, min systers vänner vet inte allt om henne. Jag vet varenda liten sak om min syster. Både bra och dåligt, pinsamheter, allt, jag vet när hon kissade på sig när hon var liten, jag vet hur hon kräkte ner, jag vet när hon sa dumma saker, jag är den enda som fick höra henne säga att hon trots allt var jätteglad att hon hade mig som syster - fast hon lät aldrig någon annan få veta att hon tyckte så. Men jag vet. Hon vet också. För det är vad systerskap handlar om.

Det är så starka band och oavsett hur långt borta hon är, är hon alltid nära. Oavsett hur mycket vi bråkar och säger åt varandra att vi hatar varandra så vet vi att det blir bra. Vi hatar inte varann egentligen. När det verkligen gäller kommer de verkliga känslorna fram och det är vad som är allra viktigast.

Hon frågar mig om råd och jag tar varje chans jag får att ge henne råd och tips och hjälpa henne genom allt jobbigt och allt kul. Jag är storasyster ända in i ryggmärgen. Jag har en plikt och min plikt är att oavsett hur gamla vi blir så kommer jag alltid att skydda henne med mitt liv. Hon är min värdesak.

Jag hade kunnat fortsätta skriva om henne i evig tid för det finns så mycket att säga. Det finns så många minnen, stunder och så mycket kärlek.

Tänkte avsluta med att skriva ut några ord om systerskap från boken:

"En syster är en liten bit av barndomen som aldrig går förlorad"

"Din syster är den första att kritisera dig men om någon annan försöker göra det kommer din syster att försvara dig till världens undergång"

"Ty det finns ingen vän som en syster, i storm eller lugnt väder; att liva den som gråhet ser, att hämta den som vilse går, att lyfta den som faller ner, att stärka den som står"

"Att ha en syster är att ha en av de vackraste och mest unika av mänskliga relationer"


Jag kom att tänka på en sak när jag läste det andra citatet "... en syster försvarar dig till världens undergång..." och minns tillbaka på hur jag försvarade henne och stod upp för henne när hon var liten. När någon var elak i skolan eller på dagis, jag var på plats, jag skällde, jag försvarade, jag var argare än någon annan gång när det gällde min syster och andra som höll på med henne. Hon gjorde det för mig med. Om folk pratade illa om mig var hon direkt i försvarsposition och skällde ut dem, hon gav dem ett bit i armen.

Min syster är jag evigt tacksam för, jag är aldrig ensam. Jag har min Evelina. Du är bäst! Min lilla, lilla syster ♥